Vuxet Barn Till En Alkoholist

JAG ÄR ETT VUXET BARN
SOM VÄXT UPP MED EN
ALKOHOLISERAD PAPPA.

Jag har först nu börjat inse vilka konsekvenser detta fått på mig som person, mitt liv och mitt förhållande med min sambo. Jag hoppas att genom denna blogg få skriva av mig de tankar, känslor, och frågor som jag har. Kanske även få lite feedback från andra vuxna barn som vuxit upp med alkoholiserade föräldrar eller på annat sätt dysfunktionell familj.   
 


     "This too shall pass"

                                                                                                                                                             

onsdag, augusti 02, 2006

KRAV

Usch vad jag känner att kraven hopar sig! Jag har faktiskt mitt eget liv att ta hand om!

Farmor ringer min syster och lägger kommentarer som
"Vuxet Barn då, bryr hon sig inte alls om sin pappa?"

JO! Jag bryr mig, säkert alldeles för mycket! Men jag har inte tid att leka mamma till min pappa!

Jag och sambon tog en väl förtjänad veckas semester. Då kommer kommentarer från pappa som
"Ja, men då kommer ni väl hit och hälsar på?"
NEJ! Varför skulle jag det? Är det semester det tror du?

...fast sen får jag ändå ont i magen och känner att det är ju på mitt ansvar att se till att han inte tar livet av sig. och tankar som att gud vilken hemsk människa jag är som är så taskig...

4 Comments:

Blogger Vi på Kantarellen skrev...

Nix... ingen hemsk människa alls.

Ta Er semester som ni planerat. Det är precis som du skriver. Du har ditt liv och han har sitt.... han är ju vuxen!

8/04/2006 7:59 em  
Anonymous Anonym skrev...

Eftersom jag är begåvad med inte mindre än två alkisar som föräldrar så vill jag å det starkaste rekommendera dig att ta din semester utan några som helst samvetskval. Du är hans dotter, inte hans mamma eller tröstsnutte.
Han är vuxen på gott o ont precis som du, hans val är hans, inte dina.
Ni är inte en person och du har inget ansvar för hans val, bara för dina egna.
Att ditt samvete säger något helt annat bevisar bara att du är en människa med storhet inom dig, var noga med vem du väljer att dela ut den till. Kram /Kärstin

8/04/2006 9:10 em  
Anonymous Anonym skrev...

Visst är det svårt och man hamnar där igen vad är rätt och vad är fel? Och vem har rätt att ställa kraven på dig? Vem tar hand om dig när du mår dåligt? DEt viktigaste är att försöka må bra själv. Göra det som känns bäst för en själv.

Hoppas att du och din sambo kommer iväg på semester.
Ta hand om dig kram från Pia!

8/05/2006 8:11 em  
Anonymous Anonym skrev...

Du har inte ansvar för din pappa.
Punkt.

8/07/2006 12:14 em  

Skicka en kommentar

<< Home