Varför är svaret (fortfarande) JA?
Klamrar du dig fast vid förhållanden därför att du är rädd för att vara ensam?
Är du extremt lojal, även mot dem som inte förtjänar det?
Gissar du dig till vad som är normalt?
Dömer du dig själv utan förbarmande?
Överreagerar du på förändringar som du inte kan kontrollera?
Är du extremt lojal, även mot dem som inte förtjänar det?
Gissar du dig till vad som är normalt?
Dömer du dig själv utan förbarmande?
Överreagerar du på förändringar som du inte kan kontrollera?
skrivet av vuxetbarn 3/05/2006 08:54:00 em
11 kommentarer
11 Comments:
Oj, det här var läskigt att läsa (för en själv)...
Varifrån kommer frågorna?
lalandakid - ja läskigt är det...frågorna kommer från karaktärsdrag för vuxna barn.
ordbankaren - men varför kan jag inte slå mig fri från denna falska trygghet...vill ju leva i verkligheten, med riktiga sanna känslor? Om jag fortsätter att svara ja på dessa frågor är jag ju inte den hela, friska människa jag vill bli. Är jag helt enkelt för feg för att våga rasera muren och bli sårbar?
duktiga flickor vill bli frisk fort.. och duktigt..
det tar tid för hjärta och hjärna att koppla i hop saker.. och verkligen få in det...
men det kommer.. det kommer.. du växer mer än du tror..
Det är så konstigt. Jag tycker att jag kommit så långt i mitt liv och mitt "tillfrisknande". Jag tycker jag har distans, att jag förstår mig själv och att jag kan se att många av mina beteenden inte är okej och vad de bottnar i. Och så ställer du dessa frågor. Och svaret är fortfarande ja på många av de. Det tar sån tid. Varför tar det sån tid? Blir det nånsin bra?
Förlåt, jag tappade modet för ett tag. Ska inte gräva ner dig också. Vi kommer ta oss ur det! Vi måste ta oss ur det!
Har funderat hela förmiddagen på dessa frågor och passade på att dryfta dessa med en vännina som jag betecknar klock och stark. Hon är inte barn till en alkoholist däremot har hon haft det tufft då hennes mor som hon stod nära gick bort för några år sedan och en far som i stort sett varit senil de senaste 15 åren. Hon har en bror som hon inte står särskilt nära samt säkert en 30 vänninor som i alla skulle hävda är hennes bästa vän. Döm om min förvåning när denna sunda starka kvinna hävdar att hon kan känna igen sig i vart och ett av dessa påståenden! Efter en del diskissioner drog vi i alla fall slutsatsen att om man svarar ja på dessa frågor så kan det också vara resultatet av att man faktiskt förlorat sin familj antingen till droger eller mer oåterkalleligt till döden. Kvar lämnas ett tomrum, en längtan av att tillhöra vilken kan få en att göra och tänka de mest konstiga eller kanske naturliga saker?
Hmm, klurar vidare...
Cajun
sarpo - nej känn inte att du behöver vara postiv jämt när du skriver här! Det är skönt för mig att höra att det inte bara är jag som svarar JA :)
Men du har rätt...vi SKA bli starkare!
cajun - å vad intressant! Karraktärsdragen är ju för vuxna barn till alkoholister eller andra som vuxit upp i dysfunktionella familjer. Så ni har nog rätt...det finns många omständigheter då ett barn växer upp "utan" en vuxen.
Det jag hoppas är ju nu att jag är vuxen, och borde kunna bli min egen förälder på något konstigt sätt. Att jag ska känna mig trygg i och med mig själv, men det gör jag inte ännu...
uhaa..obehagligt...
Jag vet ju vad som är normalt, och jag är det inte.
Sedan är hela jag överreagera så jag tror inte på det ordet längre...inte om inte underreagera finns.
livrädd för ensamheten. och är lojal mot alla för kanske kanske gör de mig illa annars...
uhahaa...dags att dra täcket över huvudet och sova...
go natt
Hej o tack för din kommentar i min blogg...
Jag är lite orolig och kan inte sätta fingret på det och jag HATAR att inte ha KONTROLL!!!
Tack iaf.
Kram
Ja, och när slutar man att svara på dessa frågor. Det har jag undrat över. När blir man frisk, är det när man vet att man vet att man är där igen. Bara den där kännslan av att man är ensam, fast man inte är det, eller vad som är rätt och fel här i livet. Vaför ska det vara sååå svårt, att bara vara....
Skicka en kommentar
<< Home