ONORMAL

Känner mig så himla onormal. Allt med mig är onormalt. Alla runt om mig verkar vara normala, vuxna, ansvarfulla och riktiga människor. Jag är bara fel fel fel.

Mina tankar är inte normala, mitt ältande är inte normalt. När jag frågar mig själv vad JAG vill, vad JAG känner, hur JAG mår, vad som är viktigt för MIG...så kommer inga svar! Jag kan inte agera, bara reagera. När jag bråkar med min pojkvän reagerar jag som en barnunge. Jag skriker, gråter, lyssnar inte, tycker bara synd om mig själv och inser att jag är värdelös.

Jag kan inte hantera den här krisen som en vuxen människa. Jag kan inte agera...jag tar inga beslut, och jag tar inga initiativ. Jag kan inte få mig själv att flytta. Jag kan inte få mig själv att känna vad jag egentligen känner. Kan inte uttrycka mig i ord. Vill att han ska läsa mina tankar, att han ska förstå och se mig, utan att behöva säga något.

Min familj är onormal. Jag orkar inte mer...kan jag inte få vara som NORMALA människor. Kolla bara på detta inlägg...det är inte normalt! Istället för att realistiskt se på saker och ransaka så bygger jag bara upp en hög mur, gräver ner mig, och mår dåligt.