Vuxet Barn Till En Alkoholist

JAG ÄR ETT VUXET BARN
SOM VÄXT UPP MED EN
ALKOHOLISERAD PAPPA.

Jag har först nu börjat inse vilka konsekvenser detta fått på mig som person, mitt liv och mitt förhållande med min sambo. Jag hoppas att genom denna blogg få skriva av mig de tankar, känslor, och frågor som jag har. Kanske även få lite feedback från andra vuxna barn som vuxit upp med alkoholiserade föräldrar eller på annat sätt dysfunktionell familj.   
 


     "This too shall pass"

                                                                                                                                                             

onsdag, januari 11, 2006

Mitt Hjärta Har Gått Sönder

Jag började mitt arbete med hela min barndom efter att jag flyttade tillbaks till Sverige (tillbaks till det jag lämnat) och när mitt förhållande till min pojkvän ifrågasattes. Jag ifrågasattes som flickvän, och jag fick förstå att jag nog misslyckats som flickvän i och med att jag inte kunnat ge tillräckligt med kärlek, uppskattning, stöd etc...

Jag har insett en uppväxt med en alkoholist har gjort att jag inte är en fullkomlig människa. Jag fattas så många delar... allt från känslor till att kunna vara någons partner...en omsorgsfull kvinna.

Nu har mitt hjärta gått sönder! För nu inser jag att jag, beroende på vem jag är och hur jag varit i mitt förhållande, har förstört något som kunde ha varit "for life." På grund av alla sjuka beteenden som jag fått ärva...svagheter... så vill min pojkvän inte vara tillsammans med mig längre...jag sög ur honom allt han hade att ge, för att det saknats hela mitt liv. Men jag var så törstig och hade inte lärt mig hur man ger tillbaks, så till slubt har han blivit en torr svamp som behöver vätska...och han tror inte att jag någonsin kommer kunna ge det till honom. Efter 11 år så kommer mitt livs kärlek att lämna mig...

Nedan är en bra länk för er som är vuxna barn eller ni som älskar ett vuxet barn.

http://members.chello.se/javell/karleksfull.htm

Min storsta mardröm har nu blivit verklighet, precis som det står i texten i länken ovan "Du kommer att lära känna mig och förstå att det inte går att älska mig."

15 Comments:

Blogger LipglossHeaven skrev...

*kramas om* Jag vet...jag ar ocksa ett vuxet barn.....

1/12/2006 4:56 em  
Blogger Lyckliga Grodan skrev...

många många stora varma kramar till dig.. ((((( )))))

1/12/2006 4:58 em  
Anonymous Anonym skrev...

Kramar...

Ta hand om dig nu. Du kommer att kunna älska, och bli älskad.

/mymlan

1/12/2006 6:36 em  
Anonymous Anonym skrev...

Hemskt ledsen... du vet var du får tag på mig om du vill prata...

1/12/2006 11:25 em  
Blogger Nat skrev...

Mycket vill jag skriva om det här, men det ryms inte.
Om viljan finns att läka, så kommer du att läka. Var inte ledsen för den tid det tar, den är nödvändig. Du gör det du kan. Det är så synd bara att du måste lägga till ännu en sorg.
Var stark, det går, ta hjälp.
Kram

1/12/2006 11:26 em  
Anonymous Anonym skrev...

Kan inte göra annat än att skicka en massa kramar din väg... Jag har inga kloka ord, men tänker på dig.

1/13/2006 8:44 fm  
Blogger BubbleOfBlue skrev...

*bara massor av kramar*

1/13/2006 4:33 em  
Blogger Elin i Björken skrev...

Ditt livs stora kärlek väntar fortfarande på dig. Du kanske inte ens träffat honom? Håll ut!

*kramis*

1/13/2006 5:09 em  
Anonymous Anonym skrev...

Jag är redan gift annars hade jag friat direkt.
Du ju har det som en kvinna skall ha du är intelegnt,vacker och har livserfarenhet.

1/13/2006 5:52 em  
Anonymous Anonym skrev...

Ledsen för dig - Kramar i massor

1/14/2006 4:49 em  
Anonymous Anonym skrev...

Det du skriver om att man aldrig känner sig hel och att någonting fattas gick rakt in i mig. Det är så det är, precis så.

Vi får ärva en del och vi får hela livet slåss mot tillkortakommandet. Jag försöker dock på ett medvetet plan att inte se mig själv som ett offer. Gör jag det för mycket så mår jag ännu sämre. Jag är inget offer utan en människa med sår.......

*kramar om*

1/15/2006 7:35 em  
Anonymous Anonym skrev...

Nääää. Jag kan inte tro att du inte går att älska. Alla som läser här vet vilken förmåga och vilka känslor du har. Ärligt talat, är du helt säker på att du är skulden till att ert förhållande inte höll. Eller är det en undanflykt. Är det han som har sagt detta? Är det du som tar skulden på dig själv? Jag tror att det senare kanske kommer från din barndom - att du tar skulden för någon annans handlande. Men att du skulle vara oförmögen att ha ett förhållande eftersom du är vuxet barn till en alkoholist - det köper jag inte. Det är inte dig det är fel på! Kom ihåg det.

1/15/2006 9:11 em  
Anonymous Anonym skrev...

Du är älskvärd, även om du inte känner så just nu.
Du är en fullkomlig människa, kanske mer än andra till och med, eftersom du överlever och lever trots att du är föräldralös.
Du håller på med ett jättejobb ju! Och det tar en massa energi, men det kommer att ge dig såååå mycket mer, dig själv.
Du har inte förstört något som kunde ha varit "for life" alldeles på egen hand. Det krävs alltid två för att dansa tango, faktiskt.
Du ger, du ger otroligt mycket genom det du skriver ska du veta.
Återigen, du är älskvärd.
Stor kram till dig!

1/16/2006 12:48 em  
Anonymous Anonym skrev...

Tack och kram för de fina orden du skriver...hjälper även mig!
Ja du får gärna länka till min sida..även om den inte är lika fin som din..så har jag ibland skrivklåda gällande min "käre far" och mitt liv som så påverkats av den uppväxt jag och mina syskon haft/har. Kanske hjälper någon även mina rader...
/KoolaAnna

1/16/2006 1:30 em  
Anonymous Anonym skrev...

Du är värd kärlek. Du är alltid värd kärlek.....

De orden finns på mitt avslappningscd...

Blir alltid lika förvånad då jag hör dem.... Men det är så...

Man är alltid värd kärlek...

Men man måste börja med sig själv, det svåraste.... Men du har kommit så långt....

Varma kramar, ta hand om dig själv...

1/22/2006 9:48 em  

Skicka en kommentar

<< Home