Vuxet Barn Till En Alkoholist: Ett glädjande samtal

lördag, februari 09, 2008

Ett glädjande samtal

En morgon, på väg till jobbet, ringer mobilen. Det var pappa!

Jag blev helt tagen och var faktiskt tvungen att stanna bilen. Han var så pratglad, ställde frågor om graviditeten, om jag började bli nervös, hur vi hade det, hur det var med sambon etc...

Det känndes som en helt främande människa. Jag menar jag har pratat med honom nykter förr, men detta var annorlunda. Han var glad, och det var inte jag som behövde driva samtalet framåt...snarare så att jag inte fick en syl i vädret :)

Han berättade om saker som hänt honom, men när jag frågade hur det kändes att han snart ska få komma hem började han prata om något annat. Det gjorde mig lite rädd...för på något sätt betyder det att han fortfarande inte kan prata om alkoholismen.

Jag var glad när vi lade på, men sen började jag tänka på att han snart ska få åka hem. Vad som kommer att hända då, och vad ledsen jag kommer bli om han ringer full.

19 Comments:

Vuxet barn och anhörig skrev...: Ville bara säga att din blogg inspirerade mig...även jag är vuxet barn och har vuxit upp i en dysfunktionell familj. Man känner verkligen att man vill dela med sig och skriva av sig...Hoppas allt går bra med graviditeten, Lycka till!Läs gärna min blogg; 2/09/2008 11:42 em
Leba skrev...: Hej! Har följt din blogg länge o känner igen så mkt, min pappa åkte in på behandlingshem i maj förra året, den första tiden efter att han kommit hem därifrån mådde jag nästan sämre än när han drack för att jag oroade mig att han skulle falla dit igen. Men sen i somras så fick jag åka till hans behandlingshem under 3 dagar o det gav så mkt!! Jag vet att om pappa börjar dricka igen kommer jag bli förtvivlad men vet däremot att det har ingenting med mig göra.... Iaf så ville jag bara skriva att jag känner igen mig i dig o det du går igenom. Hoppas verkligen din pappa håller sig nykter!! Men hoppas framför allt att du finner frid!!; 2/10/2008 9:38 em
Anonym skrev...: Jag är också ett vuxet barn till en mamma med alkoholproblem och en misshandlande pappa (som numer är avliden). Mitt största problem är att jag bara har vetat om min mammas alkoholism i ca ett år och jag har fortfarande inte tagit mod till mig att prata med henne om det. Jag har tillsammans med mina syskon misstänkt det länge men fick det inte bekräftat förrän då. Dock ville jag inte lägga över mer bekymmer på mina yngre syskon utan tänkte att jag klarar det här själv. Men efter att ett år nu har gått och jag fortfarande inte har tagit mod till mig att göra något så vet jag inte längre vad jag skall göra. Jag orkar helt enkelt inte ta på mig hela ansvaret... Jag har agerat extra mamma åt både henne och mina yngre syskon så länge jag kan minnas och har hela tiden visat mig stark utåt men nu orkar jag inte längre. Vi snart fyllda 30 så är det som om min kropp säger stopp. Det finns inte det där lilla extra som orkar ta tag i allt ännu en gång. Problemen tar liksom aldrig slut i vår familj. Är det någon som har förslag på hur jag skall agera och hantera detta? Skönt att se att jag inte är ensam. Det här är första gången som jag skriver om mitt problem. Man känner sig ju väldigt ensam... Lycka till med allt!; 2/11/2008 11:20 em
Leba skrev...: Till anonym... det råd jag kan ge dig är att börja tänka på dig själv, nånting jag lärde mig på pappas behandlingshem är att vi kan bara ta ansvar o påverka en person... och det är oss själva. Jag själv flyttade 60 mil hemifrån när jag var 16 och har inte bott närmare mina föräldrar sen dess o nu är jag 26. Har alltid kännt att jag har mått för dåligt i närheten av mina föräldrar...tills nu när min pappa är nykter o jag faktiskt trivs att vara där när jag hälsar på. För jag har verkligen 2 snälla o omtänksamma föräldrar det är inte det som är problemet, men dricker den ena o den andra lever med den blir ingen av dom lyckliga o det går ut över barnen. Sen tror jag att det är annorlunda var i syskonskaran man är, jag har en storebror som jag tror känner mer ansvar för mamma o pappa o varit mer delaktiga i deras liv.... iaf det var lite tankar från min sida. Förstår att det är svårt att konfrontera... jag är den mest konflikräddaste personen i världen, nånting jag jobbar på!! Lycka till o ta hand om dig!!; 2/12/2008 9:08 em
vuxetbarn skrev...: Anonym - mitt råd är också att du måste tänka på dig själv nu och inte din alkoholist. Du har fått tagit så mycket ansvar och måste själv få arbeta med dig själv för att du ska må bra. Det är inte ditt fel eller ansvar att din mamma dricker!

Prova att gå på ACOA eller Alanon möten. Det hjälpte mig jätte mycket att bara få lyssna och/eller prata av mig till andra som upplevt liknande saker.; 2/16/2008 6:21 em
Anonym skrev...: Hej,,kom in på din blogg via en annan blogg, Pias liv då och nu,,hittade hennes av en slump,,
Va glad jag blir att du pratat med din pappa, i nyktert tillstånd. Jag har inte träffat min Pappa på ett och ett halvt år, han vill inte träffas. Jag tror att det är för att det gör för ont att se att han har barn och barnbarn. Han ringer ibland, ibland är han nykter men oftast påverkad. Hoppas din pappa lyckas, men framförallt lycka till själv med ditt barn och ditt liv. Kika gärna in hos mig
Kram Kajsa ett vuxet barn till alkolist; 2/24/2008 12:06 em
Pim skrev...: Jag är också ett vuxet barn. Mitt första inlägg skrev jag idag, och jag nämnde att jag läste din blogg en gång för länge sedan. Jisses vad det har hänt grejer här sen dess.; 2/29/2008 12:48 fm
Anonym skrev...: Hittade din blogg idag o har läst bakåt en del - kommer att läsa mera.
Hade turen att gå en kurs förra året - våren - Vuxna barn - o det var en enormt bra kurs som jag även efteråt känner att jag haft så stor nytta av; 3/17/2008 1:43 em
Anonym skrev...: Oj vad glad jag blev när jag snubblade över den här bloggen!

Ska läsa igenom den..nu!

//Miss J
ett till Vuxet Barn; 3/27/2008 6:55 em
Anonym skrev...: Hej! Vore trevligt om du fortsatte blogga om dina upplevelser, är själv vuxet barn till alkoholist och tycker det är intressant med andras upplevelser, särskilt dag för dag så att säga.; 3/29/2008 1:05 fm
Anonym skrev...: Hej! Jag är tretton år och min pappa är alkoholist/knarkare. Jag har inte haft ett dugg mycket kontakt med honom på 8 år, eller snarare inte träffat honom på 8 år. Jag är ständigt orolig och nu har ja börjat söka upp honom. Ringer till olika kriminalvårder, söker fakta och nummer och sånt på internet. Nu skriver jag ett brev till kriminalvården där han satt för 7 år sen och undrar om han fortfarande sitter där. Eller om han är någonannanstans. Jag får inte tag på honom på något nummer eller så. Som liten så vaknade jag ensam på nätterna medans pappa var ute och drack, jah var med om våld hemma och att pappa bara somnade ifrån mig och allt möjligt. Jag har nu börjat kontakta min farmor och finner det ganska läkande att ha henne att prata med.; 4/03/2008 12:11 em
Anonym skrev...: Härligt att höra! Jag vet hur det känns att ha en alkoholiserande pappa, jag lever med det själv.; 4/11/2008 12:02 fm
Ny kula skrev...: Oj vad längesedan jag var inne här, men jag tänker på dig titt som tätt. Hoppas du mår bra, du och din bebis!

Kram
Ny kula (fd lilla ego); 4/15/2008 3:17 em
Anonym skrev...: tja jag är oxå ett vixet barn till min pappa som har alkoholproblem jag har hittat din blogg idag å det käns skönt å veta att det går bra för någon hoppas allt går vägen; 6/30/2008 6:30 em
Anonym skrev...: Scramblers och IR (IR tech) för att läsa av datorn program, barnporr och annat skit (tex tele/modem program för avlyssning , senare)
- Norska kungahuset
http://www.monarkin.blogspot.com/
- utländska experter
- stort och effektivt internationellt engagemang
- högres traff inte minst sexbrott; MRI specifikt, förhörsmetoder och prevention (sexköp; 2-3 straffvärden)
- stärka allmänningarna, kommunal mark (prövas i länsrätt och framtida kommunalt bruksvärde: bostäder, industri, byggnation, service, skola/utb/experimentarium etc)
- SSAB och statlig gruvmark (bruks - och strategiskt värde)
- Government - Corporation Cooperation stärka gränsyta, gemensama projekt, utbildning/forskning, nationellt-strategiskt värde, nytta och kreativitet

http://www.silobreaker.com/

http://www.physorg.com/

http://www.iop.org/

http://strikeforcevetansvarreligionen.blogspot.com/

http://scienceblogs.com/gnxp/2008/07/americans_are_scientific_geniu.php?utm_source=readerspicks&utm_medium=link; 7/14/2008 1:46 em
Anonym skrev...: Hej!
Jag " googlade" "konfrontera mina föräldrar" på google och fann din blogg.
Jag har ännu bara hunnit läsa en liten del, men jag känner igen mig så fruktansvärt mycket.
Att man inte är ensam är ibland en tröst, om än klen.
Läs gärna min blogg, där jag kämpar med samma sak som dig. Jag är tyvärr fortfarande ett "vuxet barn".
Min mamma har inte brytt sig om mig när jag var liten och gick på lugnande tabletter, min pappa har varit ett stort barn under hela min uppväxt där jag har fått ta hand om hans depressioner. Han har flera gånger hotat med att ta livet av sig. Etc etc.
Ser fram emot att läsa din blogg i kväll, när jag har lite mer tid för mig själv.; 7/31/2008 3:56 em
Anonym skrev...: Jag vet precis hur det känns. Man är jätteglad, för nu mår han bra... Men kommer ett nytt fall? Och hur hårt blir det?; 8/02/2008 11:09 em
Anonym skrev...: Hej!
Vill bara säga att jag precis har hittat din blogg. Började läsa på de allra första dagarna du skrev och kunde inte sluta... så nu har jag läst igenom allt och känner igen mig så otroligt mycket! Jag är själv uppväxt med en alkoholiserad pappa. Han och mamma skilde sig (äntligen!) när jag gick i gymnasiet och sedan hade jag knappt någon kontakt med honom på över 10 år. Han dog när min dotter var 2 månader och jag har nog gått igenom en mindre kris men läst massor om vuxna barn och alkoholism och på något sätt börjat hitta mig själv. Det hjälper väldigt många att du skriver om livet som "medberoende" och jag hoppas att du har det bra idag!

Mvh/Ett vuxet barn till; 10/07/2008 1:22 em
AmjeW skrev...: Tänk vad ett samtal kan göra med oss som människor, oss som barn! Orden, rösten och förändringsvilja är det som visar vart livet tar vägen...
Har hittat din blogg nu och uppskattar den mycket!
Lycka till som mamma!
AmjeW; 6/11/2009 12:11 em