Vuxet Barn Till En Alkoholist

JAG ÄR ETT VUXET BARN
SOM VÄXT UPP MED EN
ALKOHOLISERAD PAPPA.

Jag har först nu börjat inse vilka konsekvenser detta fått på mig som person, mitt liv och mitt förhållande med min sambo. Jag hoppas att genom denna blogg få skriva av mig de tankar, känslor, och frågor som jag har. Kanske även få lite feedback från andra vuxna barn som vuxit upp med alkoholiserade föräldrar eller på annat sätt dysfunktionell familj.   
 


     "This too shall pass"

                                                                                                                                                             

tisdag, september 20, 2005

Medberoende - Vad är Det?

En make/maka eller barn till en aktiv missbrukare är medberoende i missbruket, medberoende därför att man ställer upp och skyddar, ljuger och hjälper så att missbrukaren kan få missbruka ifred. Eventuella rykten dementeras eftersom den medberoende inte ens själv förstår vad det handlar om. Ju mer den som är medberoende ställer upp, desto mer kan missbrukaren missbruka.

Medberoende är också ett beteende hos de närstående som utvecklats i ett rollspel med den beroende för att både skydda denne och även sig själv från missbrukets verkningar. I detta rollspel av orsak och verkan påverkas de inblandade personernas känsloliv och sociala levnadsförhållanden.

Barn är lojala. De skulle aldrig förråda en förälder. Den vuxne medberoenden ser till att den missbrukande partnern har rena och hela kläder, ser till att det går bra på jobbet, ringer otaliga samtal till sin partner för att höra att allt är i sin ordning, vilket i själva verket är en kontroll av att han/hon är nykter.

Min egen erfarenhet

Ovanstående beskrivning hittade jag på en annan webbsida. Hela min familj blev naturligtvis medberoende, men speciellt min mamma. Hon förnekade alltid att pappa drack så mycket som han gjorde, utåt alltså. Vi sa aldrig att pappa är full jämt och det är därför som vi inte kan ta hem folk.

En kompis till mig berättade att jag alltid brukade säga att hon inte kunde komma hem till mig för att mamma städade. Hon tyckte det var märkligt att min mamma städade så mycket men förstod aldrig vad det egentliga skälet var.

Hela vår dag hölls på paus och vi smög runt i huset tills pappa somnat. Det var då vårt liv började. Det var då som vi kunde prata om hur dagen varit, leka, eller få lite av mammas tid.

När pappa var berusad och vaken var det han som tog all uppmärksamhet. Vi fick lov och äta det han ville äta, se på det TV-program som han ville titta på, och vi fick inte få honom förbannad. Då kunde vad som helst hända.

För fan vad sjukt att vi inte fick lov att vara barn, att vi inte fick ta hem våra vänner när som helst...att det helt berodde på om pappa var full eller inte!

1 Comments:

Anonymous Anonym skrev...

Min mamma erkände för släkten när jag var 23 år gammal att pappa var alkoholist... Jag blev chockad, fast jag visste...

6/13/2009 8:42 em  

Skicka en kommentar

<< Home